1. Vilka typer av terapi har du erfarenhet av?
Ingen, jag har själv aldrig gått i terapi. Men jag har arbetat med mig själv och har verkligen försökt relatera det mesta av vad jag läst till mitt eget liv och mina egna erfarenheter och på det sättet har jag gjort ändringar i mitt sätt att vara och hantera problem av psykologisk karaktär. Har nog också haft tur att ha bra lärare from andra klassen och en karate lärare som jag såg upp till. Har mediterat mycket i samband med träningen. Har dessutom verkligen trott och tagit till mig någonting som kallas för Dojo Kun och som är en sorts beliefs som vi fick upprepa ibland i början eller i slutet av träningen. Plus, sist men inte minst, föräldrar som har gjort ett bra jobb med oss barnen. Handledningen på jobbet har också fått mig att bli ännu starkare i mig själv. Funderar ibland på att gå i terapi bara för att se vad mer som kan komma fram
Dojo kun Ashihara Karate
1. Vi kommer alltid att vara höviska.
2. Vi kommer att göra det bästa av våra ansträngningar.
3. Vi kommer att fortsätta att förbättra vår anda och teknik.
4. Vi kommer att upprätthålla en utmanande anda.
5. Vi kommer att reflektera över oss själva idag, och sträva efter att förbättra oss imorgon.
6. Vi kommer utföra karate som ett sätt att lära känna livet självt.
2. Beskriv upplägget.
Som sagt, "eget" terapi genom läsande och pluggande och relaterande till egna erfarenheter och mönster.
3. Vad har du lärt dig? Vilka verktyg har du fått med dig av terapin?
- Mönster kan brytas.
- Man kan inte undvika svårigheter. Svårigheter kan övervinnas.
- Jag är helt OK!!!!!!!!!!!!!!
- Jag kan bli bättre, vilket inte betyder att jag inte är tillräckligt bra redan nu.
- Jag är inte min far, min mor eller någon annan i min släkt och därför behöver jag inte upprepa någon annans dumheter och föra dem vidare i min släkt.
- Det finns bättre sätt och mindre bra sätt att interagera med människor. De bra sätten kan läras in och övas in och man kan sluta med de mindre bra sätten.
- Det viktigaste jag kan ge mina barn är en bra självkänsla. Allt annat är bara bonus.
- Jag kan inte ta ansvar för andra vuxna människor och jag accepterar inte att anklagas för andras beslut.
- Människor är oerhört starka.
- Människor kan vara/bli onda.
- Säga nej till stress som andra vill lasta av på en. Hänger lite ihop med att inte ta ansvar för andra.
- Vi är mer känslomässiga varelser än logiska varelser
- Jag bestämmer själv genom mitt tänkande hur jag mår
4. Personlig reflektion kring terapin.
Jag är helt OK! De flesta människor är helt OK! De flesta av de som inte är OK kan bli OK!
Mycket bra frågor. Tack Mikael!