Jonas - Jag lärde mig nog efterhand att det enda sättet att visa min mamma vart gränsen går är att säga det på rätt sätt, så att hon förstår och inte känner sig påhoppad. Och sen vara tydlig och konsekvent, där går gränsen. I andra sammanhang försöker jag att dra gränser som känns bra för mig, det är något som jag jobbar en hel del på eftersom jag gärna vill "vara till lags". Men jag försöker förklara för mig själv att jag måste må bra för att kunna ta hand om andra, vilket betyder att jag måste dra vissa gränser. Jag tror att tydligheten och gränsdragandet kom inifrån mig själv, när jag började respektera mig själv. Innan det drog jag aldrig några gränser. Är uppväxt med att man inte drar gränser utan ställer upp jämt, men man måste ju inte fortsätta med sina inlärda beteenden som tur är
