Hej!
Vad roligt att höra att de är så välkomnande mot dig! Ett år i U.S.A. låter spännande. Men jag förstår att det känns riktigt pinsamt att rodna inför alla!
Här kommer några tips.
1. Som du sa: "bara för att jag tänker att jag inte ska göra det". Rädslan för att rodnaden ska komma, skapar rodnad. Många med social fobi kan nog känna igen sig i detta.
Vilka tankar eller rädslor är det som sätter igång rodnaden från början? Att bli medveten om det är faktiskt ett viktigt steg på vägen. Vilken är din rädsla?
2. Att avdramatisera inför sig själv. Jag förstår att det kan kännas jättepinsamt att rodna när alla tittar. Men att rodna kan vara charmerande. Visst blottar man sig men det kan också upplevas modigt eller gulligt. Har du fått höra det nån gång?
3. Att avdramatisera: kan du berätta för någon god vän, hur du känner? Det kan hjälpa att fler vet om situationen. De kanske säger att det inte spelar så stor roll att rodna?
I många skådespelarträningar ingår att lära sig att bejaka sin osäkerhet: att tillåta sig att vara osäker och bjussa på det. Att göra bort sig och våga skratta åt det.
Att du får mycket uppmärksamhet och ändå överlever det, är ett gott tecken. Att du är så motiverad är ett mycket gott tecken! Jag tror att du kan förändra din upplevelse av att rodna (det blir mindre farligt), få förståelse för de bakomliggande rädslorna och hitta nya sätt att förhålla dig - ganska snabbt om du övar.
För vissa med social fobi räcker det med några få gånger. Finns det koppling till en större problematik med ångest till exempel så kan ta lite längre tid. Själva behandlingen innebär att öva sig på att vara medveten och hitta nya strategier. Det blir en förberedelse ifall tankemönstrena dyker upp igen. Så att få ett återfall behöver inte va så farligt, man vet vad man ska göra. Som sagt, i ditt fall låter det lovande!
|