Medlarnas uppgift verkar mer se ut som att se till att folk
ska ignorera varandra men problemet blir dock inte löst.
Slår vad om att om grannarna låtsades att inga problem fanns
och skulle umgåtts lite, t.ex att bjuda in varann på fika, gå på promenad
och prata positivt allmänt så skulle lösa sig bättre.
Nu känner ju dom endast varandra som fiender med förutfattade
negativa meningar. Dom har ju naturligtvis inget positivt att tillföra
varandra.
Om dom kunde få lära känna varandra på andra saker och prata
om annat så skulle säkert deras problem luckra upp sig och inte
bli så djupt lidande.
Dom kanske vågar erkänna sina egna fel och tycka att dom betett
sig på löjligt sätt. Kanske de skrattar åt sig själva lite
och funnit varann i ett läge där de kan vara överens om något
Men om dom båda vänder ryggen åt varandra så blir det ju ingen lösning.
Att direkt ha ett möte kanske inte är så bra. Kanske att båda grannar kan
få uppleva lite hos varandra för att prata lite lätt allmänt och skaffa nytt perspektiv
Ena gånger blir ena grannen inbjuden på fika och sen tvärtom.
Nu är ju bara grannarna fiender som står lite avsides och gnetar o mjäkar
En sådan person som inte vill veta av sin granne skulle absolut behöva
lära känna henne. Med förutfattade meningar och fördomar så kan man
ju inte kompromissa.
Det andra mötet vara ungefär likadant. Det hela gick bara ut på
att dom ska ignorera varandra och hälsa artigt till varann ute.
Med dessa företeelse löser väl inte själva problemet? (tunnklädd, naken)
|