Jag känner igen mig mycket från när jag läste en kurs i psykologi på universitetet. Jag känner mig underlägsen i sociala situationer just för att jag helt enkelt inte är van. Och för att jag inte har något socialt nätverk förstås. Många utgår ifrån att man redan har allting och det gör att man bara känner sig ännu mer misslyckad. Om någon frågan vad jag har gjort i helgen kan jag bara säga att jag har tagit det lugnt, men att göra det varje helg blir ganska fattigt i längden.
Jag skulle kunna skriva en novell om en gaffel på kommando men så fort jag hamnar i en social situation försvinner alla tankar och ord på en nanosekund. På något sätt har det ändå blivit bättre om man jämför med ett år tillbaka men den där känslan av underlägsenhet finns fortfarande kvar. Den sociala biten är så grundläggande att många inte kan förstå att vissa kan ha svårt för det.
|