Heej!
Japp jag känner igen mej ideej.
Låt de va bara, de rinner ut tills slut.
Jag själv har fått den insikten att detta otäcka som händer i kroppen
känns så frustrerande att mna bara blir tokig.
Man ska nog inte tänka så mycket alls.
Bara vara.
Lätt för mej åå säga, men det har funkat för mej.
Attacker som jag kallar det!
Kommer ju och går ialla fall. Känns som man inte kan styra över dom.*suck*
Jag väntar oxå på få tid hos psykiatrin. * Lång vänte tid *
Lycka till
/M
|